
Vi njuter just nu av en indiansommar med stabil sol och skön värme. Vädret är som man säger här settled. Idag är det 25 April - ANZAC Day och det är stort här. Jag vet inte hur man firar det, men det är en viktig dag för Kiwis. Tyvärr på en söndag i år. ANZAC – Australian New Zealand Army Corps Day firas för att minnas och hedra de soldater som kämpade och offrade sig under första och andra världskriget, men också en dag för de trupper som fortfarande finns där ute som i Afghanistan och Timor. Ursprungligen handlade det om de som kämpade i Gallipoli 1915 under första världskriget. Slaget mot den turkiska armén varade i 8 månader och 8000 Australiensare dog och 2700 Kiwis. De allierade misslyckades med att ta Istanbul och slaget blev ännu ett historiskt exempel på krigs meningslöshet och det behöver man väl påminnas om. Det verkar dock inte som det är syftet för dagen. Men en Poppy eller Vallmo bärs idag på kavajslaget och säljs här som en majblomma. Tydligen blommar den i Turkiet så här års och speciellt mycket kring Gallipoli. Den symboliserar human sacrifice. Läste i tidningen om en mamma som saknat sin försvunna son och nu efter ett år av tårar lyckats lokalisera tonåringen till franska främlingslegionen i Languedoc-Roussillon. Hon reste dit och fick träffa honom i 30 minuter. Hennes enda kommentar var: He is looking better than he has ever done. He´s cleaner, tidier och smells better.
Armén vs mamma, 1-0
Over and out
Jag har sett eran blogg flera gånger på "Bloggtoppen", men aldrig tagit mej för att gå in och läsa den... förrens idag.
SvaraRaderaVerkligen kul att läsa om erat liv där!
Bra blogg! =)
Mvh
Lindah